Grabbhalvan 2010

Min underbare pojkvän sprang traditionsenligt grabbhalvan tillsammans med sina jobbarkompisar på Dialect. Måste säga att jag är lite stolt :) De sprang runt i fina rosa tröjor och jag fotade både start och målgång. Vid mål fick Tim en puss samt en banan (som jag bara råkade ha i kameraväskan) ;), dock var han inte så trött och död som jag väntat mig. Men jag antar att det roliga kommer imorn :P




Start. Som visade sig vara livsfarligt. Tro inte att löparna höll sig på asfalten, onej de sprang där jag stod (1 m in på gräsmattan).


Jag trodde inte att jag skulle få syn på Tim vid starten, men han sprang precis förbi mig. Dock såg han mig inte, även om han nästan sprang in i mig :P Men jag hann fota honom iaf! Dock med skitfokus, men till mitt försvar så kan jag ju säga att det inte är speciellt lätt att fota en enorm hord med optimistiska håriga män som svoooschar förbi och drar upp en massa damm. Jag hade lite annat att tänka på och akta mig för :P


Hejja hejja!




Två Dialectare spurtar för fullt :D


Spurta älskling!






Dialect-gossarna efter målgång.


Lycklig Tim med banan ;)



Efter loppet begav sig grabbarna tillbaka till Dialect för öl, mat och gud-vet-vad. Så nu väntar jag på ett samtal från min älskling om skjuts. Vad jag ska göra fram tills dess har jag ingen aning om. Mat kanske?







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0