Flygande visdom

Jag tror det började i lördags, lite smått till en början för att sedan bli smärre plågsamt. Det värsta var att jag kände igen det direkt, visdomstandens entré upp ur tandköttet. I mitt fall nöjde den sig inte med att växa ut i munnen, utan den skulle bestämt ut i kinden o bråka.

Tidigare i år fick jag dra ut en annan visdomstand i övre käken på vänster sida, så det var väl kanske ingen nyhet att högersidan inte ville vara sämre. Nu hoppas jag bara att de på nedre raden inte hänger på trenden!

Hur som.. Imorse stod jag inte ut med bråkstaken mer så jag ringde tandläkaren kl.08.00 imorse och kl.08.45 var jag på plats :) Jag fick en muskelavslappnade shot som smakade hemskt och sen bäddade de söta små tandläkartanterna ned mig i en förvånadsvärt skön tandläkarstol och släckte lampan. De frågade om jag ville ha en filt, men jag lyckades faktiskt somna där ett tag iaf.

Efter en stund kom de och gav mig ett par stick med bedövningssprutan och efter det blev det lite dimmigt, var så trött och väck att hälften vore nog. Men bra var väl det, för oj så glad jag var när jag sedan fick gå därifrån :D

Okej att halva munnen var bortdomnad och att jag hade en enorm tussifjoff i munnen, men jag hade iaf inte ont längre! Om jag ska vara ärlig minns jag inte riktigt vilken väg jag sedan gick till universitetet, men jag minns att jag ringde Tim. Jag minns också att han sa att jag sluddrade och verkade lite ja...borta... Men men, lycklig Jeanette var jag iaf :D


Skönt att bråkbissen är borta, för kolla bara... Den var ful från början och det var säkert hål i den; inte okej!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0