Lunchens läsning
Nu sitter jag i min lilla hörna i soffan igen. Men inte utan en godtagbar anledning (även om det tittas på tv och Iphonas sporadiskt), jag läser faktiskt.
Paus för reaktion.
Igår köpte jag nämligen en trevlig liten bok som jag hoppas ska kunna hjälpa mig framåt i mitt skrivande. Hittills har jag gjort ett "test" i boken och fått reda på att jag är en "berättande skribent". Inte en fakta-inriktad-, effektiv- eller känslofull skribent; utan en berättande som lätt kan bli "mångordig". Jag måste trimma min text, och det kan väl stämma. Antar jag.
Nu tänkte jag brygga lite kaffe och fortsätta med alla konstiga test i boken. Tänk om jag blir medveten om en massa märkliga och jobbiga saker? Kan det inte vara lite bättre (läs: skönare) att ibland vara en smula naiv och hålla sig omedveten? Vad vet jag.
