Jeanette *

Jag har dragit mig för att skriva detta inlägg, men nu måste jag. Hamstern Charlie dog i lördags. Han somnande in den dag då hela världen skulle gå under. Han blev 1 år och 8 månader exakt, så han var gammal. Lilla gubben :,)


Ni som träffade honom vet vilken unik hamster han var, ni som inte träffade honom: ja, han var unik!


Vi begravde honom i söndags ute i Kolmården. Han ligger vid ett fint träd i skogen som man ser från mina föräldrars trädgård. Så nu vilar han precis där han ska :)

Jag håller sakta med säkert på att ta över MacBook Pro datorn här. But don't tell Tim :P Hehe, stackarn. Aldrig får han ha något ifred. Allt hans är mitt och allt mitt är mitt, enligt mig då förstås..

Jag håller på att göra mig iordning här, ska snart ge mig ut. Har inte varit ute alls idag så det är på tiden. Jag ska upp till stan och träffa my fabulous, fabulooouuus Lina :)


Hamstern Charlie är alltid med på ett hörn!

Mina stackars tappra hjärnceller har haft en hektisk förmiddag. SOM jag har pluggat, oj oj. Ger mig själv en stadig klapp på axeln och berömmer ordentligt. Belönar mig själv med en liten paus här, och tänker tillbaka på Rachel Ray (tv show) som jag tittade på till frukost. Hon ska alltid le stort och visa stolt att det minsann går att laga "nyttig" mat som är god. Hon får det att låta så revolutionerande att jag varje gång sitter klistrad framför tv:n och inväntar denna revolution.

Jag måste ha missat den imorse, totalt. Hon lagade sötpotatismos med honung och massor av smöööör i. Sen tog hon i och för sig bort skinnet på kycklingen, men hade istället på en BBQ sås som var gjord av ketchup, honung (igen), någon färdigköpt sås samt en massa annat som jag inte minns för tillfället. På kycklingen sedan hade hon lite lök, vilket var den enda grönsaken i sikte på den tallriken.

Jag förstår inte? Hur kan man få det till att bli så nyttigt? Jag fattar inte. Deras syn på nyttigt är skadad, ordentligt! Vem har honung i maten?

Inser att jag sköt mig själv i foten där. Pressen är nu stor när jag snart ska tillaga min lunch. Om jag sitter här och är så jävla kaxig och kritisk måste jag ju fixa den där nyttiga revolutionen själv.


Dagens lunch: Gurka

Igår kväll åkte jag och Tim med min far ut till Klinga och slog ut lite bollar på deras "range". Det var jättekul! Jag har inte hållt i en golfklubba på åratal och ändå har jag officiellt handikapp (hehe). Svingen satt som den skulle, men i övrigt fanns mycket att önska. Bollträffen var väl sådär och pappa tyckte väl sisådär om mina jämförelser med tennis hela tiden.

Tim svingade också på, påhejad av coach Peter (pappa) och vice coach Jeanette. Lite stel är han, men han fick ändå in några stjärnträffar! Tim ska ta grönt kort i sommar, så förhoppningsvis ska vi ut och spela golf tillsammans redan i år :) Stå och träna på rangen kommer vi definitivt att göra fler gånger!

Tänk att vi skulle bli ett golfpar :)

Torsdag är det idag märkte jag när jag vaknade förvirrad imorse. Vädret är piss, men det är väl så det ska vara en pluggdag som denna? Idag är det alltså tänkt att jag ska komma någonvart med mitt skrivande. För att peppa mig själv lite extra bjöd jag mig själv på en ordentlig frukost. Det brukar annars vara det som får mig att smita undan, mat. Hehe.

Min frukost idag bestod av ägg, skivad banan, te (english breakfast), kaffe, multivitamin och fullkornsmackor med delikatessost och gurka. Riktigt smarrigt om jag får säga det själv. Nu lär jag inte vara hungrig på bra många timmar. Vilket förhoppningsvis verkar positivt för min sketna uppgift som jag verkligen inte vill röra i egentligen.

Glömde ju länka i denna blogg (har endast länkat i projektbloggen), men gå in och kika HÄR är ni gulliga. Elaine gav oss nämligen en liten plats i hennes blogg :)

Förmiddagen spenderades i "Brak", vilket är Kultur, samhälle och mediagestaltning programmets egna radiostudio. Tre vårsvettiga damer med varsin mikrofon utrustad med puffskydd blir inte annat än succé! Dessvärre har jag inga bilder att bjuda på därifrån, men jag antar att ni redan skaffat er egna vid det här laget. SÅ, vi går vidare.

Efter redigering och plugg på Universitetet begav jag mig hemåt i Norrköpings egen variant av "järnlarven", Östgötatrafikens gula spårvagn från början av 40-talet. Lugnt, skakigt och säkert tog jag mig hem och väl hemma bjöd jag mig själv på lunch. Fisk och potatis blev det idag, med knäcke och en klick smör till.

Efter högst nödvändigt matintag kände jag att köket behövde städas, så jag började helt enkelt längst in i ena änden och jobbade mig mot dörren. Jag tvättade fönstrerna, dammade tv:n, torkade bänkar, polerade stolar, dammsög och gud vet vad. En och en halv timme tog det, och ja, köket var rätt skitigt. Men att tvätta fönster måste väl ändå vara ordentligt med vuxenpoäng? Enligt mig är det så i alla fall. Men sen är ganska mycket saker i mitt liv enligt mig, men det är en helt annan sak.

När jag sedan kände mig både fysiskt och psykiskt trött på städandet av kök och hall, satte jag mig ned och drack te. Till det smaklösa teet läste jag Ikea-family katalogen som brevbäraren slängt in precis. Och jag måste bara säga en sak om te. Alltså, i normala fall dricker jag kaffe men nu när jag fått upp ögonen (nästan iaf) för te känns det ungefär som gå in i ett rum efter Arnold Schwarzenegger, lite mesigt. Ingen "wow-effekt" liksom.
Ungefär så är te för mig, det är gott; men det känns lite "mjäh". Jag har verkligen varit ihärdig dessutom! Och det är nog det som irriterar mig mest.

Jag har halva Citygross-teutbud här hemma, jag har köpt en liten fin tekanna och en fin telåda; så kom inte och säg att jag inte försöker! Jag tycker fortfarande att det bara smakar vatten, möjligtvis vatten som varit i en flaska som varit fylld med något annat innan. Nu senast testade jag faktiskt att ha mindre vatten och mer te, men det känns inte rätt det heller. Jag dödar mysfaktorn och det känns inte som om man kan "teshota" (läs shot) genom livet! Vad skulle folk tro?

Nog om mina vardagsproblem. Snart ska jag ut och slå en hink bollar på golfbanan med far och killen min!


Nystädat kök!


Kul bild :P


Jag är inte ensam. Charlie är ute på sin dagliga motionsrunda. Men jäklars vad svårt det är att fota honom! Han är snabb som stålmannen den där lille killen ;)

I måndags var vi uppe i Stockholm, igen. Med "vi" menar jag såklart projektgruppen :) Vit ford körde vi denna gång, med Liu-klistermärken! En otrolig dag med många spännande händelser. Läs mer om lantisarnas resa i huvudstaden HÄR.

Hej hej i solskenet! Jag vaknade alldeles nyss med en dreggelrand lång som Nilen på kinden, måste ha sovit gott. Frukosten idag ska i alla fall ätas ute på balkongen där förmiddagsol och värme väntar. Hamstern är ute i sin boll och motionerar och jag ska snart ta tag i lite litteratur. Allt är som det ska med andra ord.

Men idag blir det inte sån litteratur som jag är van vid på Universitetet. Utan idag vidgar vi vyerna och läser denna fantastiskt färgglada bok:


Tycker att allt man läser borda vara färgglatt och fullt med bilder!

Jomenvisst sörrni! Ursäkta grov dialekt, men idag är det bara så. Punkt.

Efter en i och för sig bra dag i skolan artade sig dagen inget vidare. När jag kom hem klev jag på en geting. En arg jävel dessutom. Kanske var han arg för att min 38:a klev rakt på honom, men i alla fall. Han överreagerade och betedde sig som en riktig drama queen! Stack mig hårt som fan i foten, ingen nåd, in med gadden bara.

Jag skrek och svor, skrek, svor och grät en skvätt. Sen när den värsta smärtan lagt sig och jag till sist fattat vad som faktiskt gjorde så jävla ont var det dags för hämnd. En rejäl sådan ville jag bjuda på! Men först var jag ju tvungen att hitta fanskapet, och det tog sin lilla tid; men till slut! HA! Fram med hårsprayen. Bobby's extreme. Sppppccchhhh! DIE! DIEEEEE!!! Hrm, ja..

Sen åkte i alla fall toapappret fram och getingens resa slutade med en mordisk nedspolning.

Nu såhär i efterhand kanske den stackars getingen inte förtjänade en sådan brutal död. Men det kändes mer "humant" att först gasa honom och sedan spola ned i toan än att mosa honom med Blondinbellas Egoboosttidning. Och min fot? Som ny! Nevars, den är lite röd; men gör tack och lov inte ont längre.

Slutet gott, allting gott :)

När matkoman väl lagt sig kände jag mig pigg och ville försöka vara lite hurtig. Jag ville ut och springa helt enkelt. Men som vanligt är det alltid något som sätter käppar i hjulet för mig, och idag var inget undantag. Jag kunde inte hitta min sportbh. Lägenheten är helt upp och nedvänd och när jag fortfarande inte hittade den där satans bh:n gick jag ut och sprang i alla fall. Ni tjejer förstår kanske hur dåligt det gick, och killar: det gick inte alls. Usch så sur jag är just nu! Jag var ute i 5 min, sen var jag tvungen att gå in igen. AAAAAAH!!!!

Vill bara slå handen hårt i väggen, så sur är jag!

Brööööööl! Det är varmt. Jag ligger i solstolen ute på balkongen och chippar efter andan likt en överansträngd dvärghamster. Jag försöker läsa, med andra ord plugga, men jag är varm och jag har jätte ont i huvudet. Helst av allt vill jag bara ligga i sängen och sova middag med händerna på min lunchmätta mage. Men icke. Ångesten över den satans skrivuppgiften är för stor, jag måste komma igång!

Men hur lätt är det när man samtidigt får mail från Daniel Paris med "puuuuuss", mobilnummer och privat information? Och hur lätt är det när ett mail från Ebba von Sydow dimper ned i inkorgen och mötet med Vanita fortfarande snurrar i huvudet? Det är smått distraherande.

All den litteratur som jag dukat fram är inte så himla upphetsande om man jämför med ovanstående. Det finns så mycket roligare saker att ägna sig åt en onsdag. Men ibland måste man faktiskt göra sig förtjänt av sitt CSN, så jag antar att det bara är att dyka ned i texten igen.

Vi hörs.

Som ni vet så var projektgruppen i Stockholm hela dagen igår, och hela den resan finns dokumenterad här.

Vad som däremot inte står där är vilken underbar flickvän jag är. För titta bara:


Snacka om att han blev paff! Haha ;)

Vad gör man när man inte har ett giltigt spårvagnskort längre? Jo man snörar på sig gympaskorna och promenixar till plugget på morgonen, powerwalk! Det känns hurtigt och hälsosamt, men det är nog ingen trend som kommer hålla i sig dessvärre.

När plugget sedan var avslutat någon gång på eftermiddagen så promenerades det upp på stan för att köpa nytt spårvagnskort. Och på vägen upp till stan fick jag syn på något som kommer jaga mig i drömmen! Eller ja, kanske inte just den där; men hans polare möjligtvis. Polare som visserligen inte skulle dra sig för att ta en tugga, men men.. Man kan inte lyckas jämt.



Jag har så svårt för dinosar, de jagar mig alltid i drömmarna. Fy fy fy.



Glöm inte att kika in på projektbloggen för att se vad som händer och fötter! Imorgon bär det av till Stockholm, så massor av skojsigheter kommer att dyka upp där inom en snar framtid! ;)

Denna dag har varit ovanligt lång och ovanligt berg- och dalbanig. Den började tidigt imorse med en resa upp till Södertälje för att träffa min farfar som inte mår så bra just nu. Det är riktigt jobbigt. Efter att pappa och jag varit där uppe ett tag bar det sedan av nedåt och hemåt igen. Väl hemma var det bara att kasta sig in i duschen och sen iväg på middag hos Tims pappa. Kvällen var himlans trevlig! :D

Så med andra ord har denna dag gått upp och ned känslomässigt. Kul att träffa farfar, men ledsamt med tanke på omständigheterna; och sedan kul igen på kvällen med middag och trevligt sällskap. Jag är helt slut nu. Kommer sova gott inatt, om inte huvudet spökar för mycket för mig.

Som ni kanske vet så kontaktar jag och min projektgrupp olika "kända" bloggare och frågar om de vill ställa upp på intervju. Oftast får vi positiva välformulerade och korrekta svar, men nu fick vi ju ett roligt svar. Vi mailade en ganska okänd bloggare som bor här i Norrköping. Anledningen är för att hon syns i tv och så (lokalt).

Svaret blev: "Hej! Jag får många liknande förfrågningar och har tyvärr inte möjlighet att vara med. Lycka till med projektet! Mvh...."

Av vem då?! Från Universitetet? Av människor som vill producera en radioproduktion för Sveriges Radio? Hon kunde väl kommit med ett bättre svar? Blev bara så paff. Det lät så uppblåst att det inte är klokt!

Mitt svar: "Vad tråkigt. Det hade varit otroligt givande att få med dina åsikter och ditt perspektiv; eftersom både Daniel Paris, ********, *******, ******, författarinnan ****** mfl ska vara med. Det hade varit en kul mix. En annan gång kanske :)".

Jag ser fram emot hennes svar. Om vi får något.

Jag har faktiskt varit hyffsat upptagen de senaste dagarna, därav dåligt uppdaterande. Jag har gjort så mycket som: byggt bo i köket, målat tånaglarna och rensat vasken i badrummet. Skämt å sido, jag har pluggat och varit allmänt studentig. Kaffe i termos, lunchlåda i väskan och litteratur i högsta hugg! Bättre blir det inte. Gruppen och jag har kommit igång ordentligt med projektet och nästa vecka drar vi till Stockholm och intervjuar kuliga personer! Se projektbloggen (länk finns vid sidan om i menyn).

"Byggt bo i köket" undrar ni kanske förresten? Det är faktiskt sant. Jag fick en uppblåsbar madrass av min snälla mor som jag låtit blåsa upp i ett hörn här i köket. Halvt under köksbordet (barbord), haha! Det är sjukt mysigt kan jag lova :) Här finns kuddar, filtar, täcken och allt vad man nu kan behöva. Det känns nästan lite som när man var liten och byggde kojor överallt.

Dock är detta tänkt att vara gästsäng alternativt en sovplats för mig när jag stör mig på Tims snarkande eller när han vill sitta uppe sent vid datorn. Oromantiskt kanske, men jag har aldrig varit någon romantiker, och jag älskar Tim precis lika mycket även om jag sover i ett annat rum en natt :)


Här sitter jag och bloggar just nu. Och här ska jag sova i natt :) Mysigt va?
Perfekt att ligga o titta på tv! Haha.

Nu är ju inte jag sådär överdrivet insatt i huskurer, sminkgrunkor och skönhets procedurer, men detta vet jag (för det har jag prövat) att: koncentrerad citronsaft i lite vatten i en sprayflaska hjälper mot fett hår! Jajemen.

Mitt hår blir nämligen lite trött och glansigt precis vid hårbotten (efter en dag) och några centimeter utåt, medans resten av håret ser kanon ut. Botemedlet mot det är som sagt citronvatten (95% citron, 5% vatten).

Gör såhär: blötlägg problemområdet lagom, kamma ut och föna sedan torrt. Funkar kaanoooon vettu ;)

Suck, stånk och stön! Det är en timme kvar tills Tim kommer hem. Jag är rastlös, mätt och uttråkad. Ingen bra kombination. Har redan tvångs gosat med Charlie två gånger och jag är hundra på att han inte pallar med mig här snart. Stackars djur. Annars då? Skitväder. Ja, det var väl allt. Mors!

Jag har god lust och lägga fram en lång jävla ramsa här med både det ena och det andra. Men det ska jag inte göra. However, så ska jag med väl valda ord förklara min frustration. Jag satt för en stund sedan i soffan och eftermiddags-filosoferade och fick plötsligt ett enormt sug efter att röra på mig. Toppen! Träningslusten har varit stendöd sen, piiiinsamt många månader tillbaka; så jag var halvvägs ned i gympaskorna när jag insåg: SKIIT! Gymet i källaren är off limits numera. Det bor en läskig människa eller liknande där nere och det är ingen höjdare att gå ned dit själv.

Jag brukar normalt sett slå lite bakut när jag inte "får" göra saker och ting. Jag gör det i alla fall, punkt. Som att gå ut och promenera sent om kvällarna till exempel. Det är kanske inte så lämpligt, men jag gör det.
Jag hatar begränsningar, det är kvävande.

Men en läskig missbrukare som bygger något vill jag faktiskt inte träffa på ensam nere i en källare med enbart 2 utgångar. Ute snöar det, så jag tror att soffan får mig till sällskap en stund till..

Idag fyller Tims lillasyster Linn 17 år. Stort grattis! :D Hoppas du får en underbar dag, så ska vi se till att fira dig ordentligt till helgen! ;)


Det var 5 år (!!!!!) sedan man själv fyllde 17 år, och vad gjorde man då? Var ett exemplariskt A-barn givetvis! Annat var ju inte att tänka på. Så unga fröken, få inga märkliga idéer nu. Det hinner du med när du är äldre! ;)

Det är måndag igen gott folk. Det är maj. Tiden går så himla snabbt att det inte är klokt! På tal om tid, idag har jag levt i hela 7 960 dagar. Jag känner mig nästan lite gammal, haha. Men kalas blir det den 11 juni, för då har jag levt i 8000 dagar! 10 000 dagar har jag levt den 1 december 2016, då vette tusan vad jag ska göra. 27 år gammal är jag då i alla fall. Undrar vart jag befinner mig då?